Overkligt. Att det skulle gå så här. Kan inte tro det. Stirrar. Stum. Ensam. Rivas itu av tankar och ånger. Och frågor. Varför kan det inte fungera? Varför. Tårar på golvet. Sprit på bordet. Vinternatten är så mörk. Axlarna är tunga. Förlåt. Kan man säga det? För att jag inte är annorlunda. För att jag gör dig ledsen. För alla mina ord. Självförakten växer. Morgondagen. Den finns inte hos mig.
Bara hopplöshet.
Abonner på:
Legg inn kommentarer (Atom)
Hmmm... tror jeg har en anelse om hva som har skjedd deg...
SvarSlettFikk en personlig smell selv for en tid tilbake og det som fikk meg på beina igjen var rett og slett å forandre litt på hverdagen.
Begynn å gjøre litt nye ting eller gjenoppta noe du gjorde mer før. Å fortsette å leve akkurat som før bare med den forandringen som har kommet, det funket ikke for meg hvertfall.
Håper at du føler deg bedre snart, Nareas!
Fan tack ska du ha för orden Stig. Ja, man får väl bara fortsätta på nåt sätt antar jag..
SvarSlettJeg må bare henge meg på Stig sine visdomsord.
SvarSlettNoen ganger er ikke virkeligheten like bra som den burde være. Noen ganger skjer det triste ting med folk som absolutt ikke fortjener det.
Fargestifter som ser grå ut.
Kast alle papirene!
Fargene kommer tilbake...
Tack Sverre. Är väl sant det...
SvarSlett