"I cried for you"

av Katie Melua.

Eller "Jag vill gå hem med dig" av Lars Winnerbäck.

Vårstämning.

Massa massa att göra

Iallafall känns det så.

Ska skriva. Ska köpa biljetter. Ska skriva ännu mer.
Fotboll. Födelsedag. Konsert. Hämta jacka. Jobba.

Och framförallt: betala. Hehe.

Visst är det mycket man ska hinna med. Men kul att livet springer iväg då, man får passa på att hänga med helt enkelt.
Ingen vits att sitta i vägkanten och gråta över sina dåliga knän.

Åh, men jesus. Snart blir det thaimat!

Aquavit & öl

Och surfing till sent på natt - för sig själv. Vet inte helt om jag ska le ellet gråta. Har egentligen lust på bägge delar. Men får inte till nåt av det.

Men ja. Jag ser det själv. Ett mönster. Obehagligt fast småkomiskt ändå.
Det som är, är att jag verkligen trivs. Eller på ett platoniskt nivå bara?

Det här är nareas. Mig och mitt nya liv. Och jag känner att jag lever på ett sätt. I nattens mörker fungerar mitt själsliv. Utan störningar från andra. Utan ett annat problem än att vakna nästa morgon till rätt tid, så man hinner bussen.

Jag kan ensam njuta musik. Njuta smak. Känslan av att sväva lite över soffan, men värmen från min PC på mina ben hindrar mig från att sprätta upp okontrollerat i vardagsrummet som en kula i ett flipperspel.

Allt är lov. Inga känslor behöver man skämmas för. I morgon kommer det vara glömt.

Då kommer jag tänka på sak. På källor. På Mina, Aulie, och LO. På pressen. På etik. På redigering. På blockar. På svenska ord i Norsk rikskringkasting. På kinesisk te och när lunschen ska vara. På mina vänner. På andra. Saker. Och ännu mer.

Och herrejesus. Vad bra. Vad jävla bra att det är så.

Annars.

Whisky & surfing

Hur skulle jag klarat mig utan min PC och internääät i dessa tider?

Social kontakt har man. Men den är till dels nätbaserad. Och bra är väl det.
För det är ju inte alltid att man kan svippa inom på kaffi till alla dom man känner. Och bra är väl det också, kanske? Blivit väl mycket kaffi då.

Istället blir det whisky och isbjörn till dom sena nattestimmar.
Och bra är väl det.

Hurra!

För alla er tjejer i världen. Ni vet vem ni är.
Kör hårt, kör stil. Gör det för alla dom som inte har den chansen ännu.
Jag vill bara säga: Hurra för er tjejer, helt enkelt!

Gøril på tur i världen!

Min praktikantkollega Gøril Furu har precis haft sin sista dag i Osenbanden, och sitter troligtvis på ett flyg mot Brasilien nu...

För Gøril och en kompis ska nämligen resa jorden runt på 101 dagar!

Och alla vi som vill, bör ju följa med på hennes blogg. Digg!