bastingage a linge by chapelle olivier // CC-licensed.
Världen
är så
oändligt
vacker.
Hur jag än prövar vrida mig undan, så kommer ju denna tanke alltid tillbaka:
Spelar ingen roll om man nu ser på fb-bilder från Karibien. Gamla mysiga gubbar på segelbåten, med vind i skägget. Leende tjejer i solnedgången på stranden. Och ack, vattenfall - omkransad av en slags vänligsinnad jungel, så som taget ut från en jävla Hollywoodfilm.
Eller om man nu står på toppen av en skidbacke i Tromsø och ser utöver stan och havet. Och på dom mjuka och snöklädda fjällen som påminner om megastora kuddar. Vinden biter kallt, men det gör inget. Alls.
Spelar ingen roll om man nu sitter hemma och hör på Van Morrison, Lars Winnerbäck, Lillebjørn Nilsen, Elvis, Tom Jones, Roy Orbison och Scott McKenzie. Tonerna hörs verkligen inte bara. Dom känns. Varenda en av dom. Jag gungar till takten med en öl i handen.
Det är så oerhört mycket att glädjas åt. Det är så fint, det vi har, att jag nästan spricker. Världen är så vacker att det gör ont.
Ah.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar
Skriv in några ord vetja. Om du nu undrar över nåt, är oenig eller kanske bara inte har nåt bättre för dig.