Jag spricker nästan

bastingage a linge by chapelle olivier // CC-licensed.

Världen
är så
oändligt
vacker.

Hur jag än prövar vrida mig undan, så kommer ju denna tanke alltid tillbaka:

Spelar ingen roll om man nu ser på fb-bilder från Karibien. Gamla mysiga gubbar på segelbåten, med vind i skägget. Leende tjejer i solnedgången på stranden. Och ack, vattenfall - omkransad av en slags vänligsinnad jungel, så som taget ut från en jävla Hollywoodfilm.

Eller om man nu står på toppen av en skidbacke i Tromsø och ser utöver stan och havet. Och på dom mjuka och snöklädda fjällen som påminner om megastora kuddar. Vinden biter kallt, men det gör inget. Alls.

Spelar ingen roll om man nu sitter hemma och hör på Van Morrison, Lars Winnerbäck, Lillebjørn Nilsen, Elvis, Tom Jones, Roy Orbison och Scott McKenzie. Tonerna hörs verkligen inte bara. Dom känns. Varenda en av dom. Jag gungar till takten med en öl i handen.

Det är så oerhört mycket att glädjas åt. Det är så fint, det vi har, att jag nästan spricker. Världen är så vacker att det gör ont.

Ah.

Shigeru Umebayashi

Målar så vackert upp den nakna bilden av smärtsam kärlek genom dom penslande och försiktigt framkrypande tonerna.

Får mig att blunda - för att kunna se.

Åket

Upp i vinden.

Tyngdlös
svävande.

Snurrande
med blicket.

(Lite till)
. . . S a k t a . . .

* Landar.

Flyter vidare bortöver
i snön.

Fröken

Älskar att lukta på din vänster örsnibb. När du ligger tätt bredvid med ryggen till. Fjäderlätt pussa dig. Försiktigt bita. Ta på dig. Stryka nedöver - bortöver din mjuka kind. Varmt.

Och när du vaknar. Myser och gäspar: Att se dig le får mig att smått flina inuti. Ibland klarar jag inte hålla mig och skrattar bara. Hihi. Och du blir ännu sötare. Dina ögon är som kattungar.

Gör inget att jag fumligt måste skynda ut dörren.
Kommer ju vara i ditt rum hela dagen iallafall fröken.

I mina tankar.